Sömnproblem i klimakteriet – orsaker och vad som hjälper

Vad händer i kroppen?

Klimakteriet är perioden runt den sista mensen, oftast mellan 45 och 55 års ålder. Äggstockarna tillverkar allt mindre östrogen och progesteron. Östrogen påverkar kroppens termostat i hjärnan, och när nivåerna sjunker blir det temperaturfönster där kroppen trivs smalare – en liten temperaturhöjning räcker för att utlösa en värmevallning.

Progesteron har en svagt lugnande effekt via GABA-systemet och stimulerar dessutom andningen. När det försvinner kan sömnen bli lättare och risken för andningsuppehåll öka.

Värmevallningar och uppvaknanden

En nattlig värmevallning börjar ofta med en känsla av oro eller hjärtklappning, följd av värme över bröst, hals och ansikte och sedan svettning och frossa. Studier med sömnmätning visar att många vallningar föregås av ett kort uppvaknande, och att den som har täta vallningar oftare vaknar och har svårt att somna om.

Sömnapné – den dolda orsaken

Risken för obstruktiv sömnapné ökar flera gånger efter klimakteriet. Hos kvinnor ger sömnapné ofta andra symtom än den klassiska kraftiga snarkningen: trötthet, huvudvärk på morgonen, nedstämdhet och sömnlöshet. Det är därför lätt att tro att allt beror på hormonerna. Läs mer i vår guide om sömnapné.

Ett svalare sovrum steg för steg

1. Sänk värmen i sovrummet till 16–18 °C.
2. Byt till lakan i bomull, linne eller lyocell som andas.
3. Använd två tunna täcken istället för ett tjockt så du kan sparka av ett.
4. Ha en tyst fläkt riktad mot dig och kallt vatten vid sängen.
5. Duscha ljummet en timme före läggdags – det hjälper kroppen att sänka temperaturen.
6. Ha en extra pyjamas nära till hands om du blir genomsvettig.

Hormonbehandling (MHT)

Östrogenbehandling minskar värmevallningar med i genomsnitt 75–90 procent och är den mest effektiva behandlingen. Många sover därför bättre. Har du kvar livmodern kombineras östrogen med gestagen. Enligt Socialstyrelsens och svenska gynekologers riktlinjer är fördelarna oftast större än riskerna för friska kvinnor som börjar före 60 års ålder eller inom tio år från sista mensen.

Behandlingen passar inte alla, till exempel inte efter bröstcancer eller vid ökad risk för blodpropp. Beslutet tas tillsammans med läkare.

Icke-hormonella alternativ

• KBT för sömnlöshet (KBT-I) – förbättrar sömnen även när vallningarna kvarstår.
• KBT och hypnos riktade mot värmevallningar har stöd i studier.
• Läkemedlet fezolinetant som påverkar temperaturcentrum i hjärnan.
• Vissa antidepressiva läkemedel och gabapentin kan minska vallningar.

Livsstil som hjälper

Regelbunden motion förbättrar sömnkvaliteten och humöret. Övervikt är kopplad till fler värmevallningar och högre risk för sömnapné. Alkohol, koffein, rökning och kryddstark mat kan utlösa vallningar – testa att dra ner och för anteckningar i en sömndagbok för att se vad som påverkar just dig.

Humör och oro

Sömnbrist och hormonsvängningar förstärker varandra: dålig sömn ger lättare nedstämdhet och oro, och oro ger sämre sömn. Om du känner dig nedstämd i flera veckor, har svårt att känna glädje eller tankar på att inte vilja leva – sök vård. Det finns hjälp.